Illegalt ockuperade öar

Fregatten Bayern gör ett stopp på Diego Garcia under sin resa till Östasien. Ön, där det finns en amerikansk militärbas, är olagligt ockuperad av Storbritannien enligt FN-domstolar.

BERLIN/LONDON/WASHINGTON (egen rapport) – Fregatten Bavaria kommer på sin resa till Östasien, som inleddes i går, snart att stanna på en ö som ockuperats för militära ändamål i strid med internationell rätt. Ön är Diego Garcia, huvudön i Chagos-arkipelagen mitt i Indiska oceanen, där USA har en strategiskt viktig militärbas. Chagos-arkipelagen är en gammal brittisk kolonialbesittning som en gång tillhörde Mauritius, men som avskiljdes i strid med internationell rätt när den avkoloniserades för att möjliggöra byggandet av den amerikanska basen. Befolkningen deporterades till slumområden på Mauritius. Under tiden har flera domar från internationella domstolar och en resolution från FN:s generalförsamling utfärdats i frågan, och i samtliga domar fastställs att Mauritius har suveränitet över Diego Garcia och att Storbritannien måste återlämna Chagos-arkipelagen till Mauritius, som landet olagligt ockuperar. London och Washington vägrar att göra det än i dag. Berlin är inte besvärad av detta.

Den “regelbaserade ordningen

Berlin motiverar officiellt utplaceringen av fregatten Bavaria i Östasien med att man vill upprätthålla internationell rätt. Detta gäller särskilt konflikterna om ett stort antal öar och atoller i Sydkinesiska havet, som är omstridda mellan de berörda parterna och av vilka 28 enligt det Washingtonbaserade Center for Strategic and International Studies (CSIS) innehas av Kina och några används militärt. Enligt CSIS kontrollerar Filippinerna nio, Malaysia fem och Taiwan en ö, medan Vietnam har upprättat ett 50-tal utposter av olika slag. Alla fyra länderna har också militär närvaro på några av de öar och atoller som de använder. [1] Gårdagens uttalande från den tyska försvarsministern Annegret Kramp-Karrenbauer om att det för närvarande görs försök att “hävda territoriella anspråk enligt den starkes rätt” i Sydkinesiska havet avser enbart Kina: “Som förespråkare för en regelbaserad ordning är vi inte likgiltiga när gällande rätt åsidosätts och fakta som strider mot internationell rätt skapas”. [2] Utrikesminister Heiko Maas hävdar också att Förbundsrepubliken “i Indo-Pacific” särskilt “har åtagit sig att följa internationell rätt”[3].

Koloni med slavar

Oavsett tvisterna i Sydkinesiska havet skulle Berlins krav åtminstone formellt sett vara lite mer trovärdiga om ett av de första målen för fregatten Bayern, enligt det federala försvarsministeriet, inte var Diego Garcia, den största av Chagosöarna mitt i Indiska oceanen.[4] Chagosöarna är en del av det gamla europeiska kolonialbeståndet. Frankrike tog dem i besittning 1783 och deporterade omedelbart slavar från Madagaskar och Moçambique för att arbeta på kokosnötsplantagerna. Den administrerades av den brittiska ökolonin Mauritius öster om Madagaskar – fram till 1965, då London i strid med internationell rätt avskilde Chagosöarna som British Indian Ocean Territory (BIOT) från Mauritius, som förberedde sig för avkolonisering 1968. Orsaken till utbrytningen: USA planerade att bygga en marin- och flygbas på Diego Garcia, och därför skulle skärgården inte bli självständigt tillsammans med Mauritius. I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet deporterades hela befolkningen – troligen drygt 2 000 personer – till slumområden på Mauritius och Seychellerna.[5]

Anfallskrig och tortyrförhör.

Förenta staterna har använt sin militärbas på Diego Garcia inte minst som avfyrningsramp för flygattacker i ett flertal krig, inklusive angreppskrig som öppet strider mot internationell rätt, som invasionen av Irak 2003. Än i dag har basen högsta strategiska betydelse för de amerikanska styrkorna; experter klassificerar den som “USA:s viktigaste strategiska utpost i Indiska oceanen”.[6] Basen har också visat sig vara användbar för CIA:s kidnappning av misstänkta personer till tortyrfängelser efter den 11 september 2001. Lawrence Wilkerson, stabschef för USA:s dåvarande utrikesminister Colin Powell från 2002 till 2005, bekräftade i början av 2015 att Diego Garcia hade fungerat som en “transitstation” för CIA: CIA hade tagit misstänkta personer till basen “när andra platser var upptagna eller ansågs vara för farliga eller osäkra, eller när de inte var tillgängliga vid den tidpunkten”.I sådana fall flögs de bortförda personerna till Diego Garcia “och inhystes där, ska vi säga, och förhördes från tid till annan”. Händelserna från den tiden har inte undersökts tillräckligt än idag, och de ansvariga för bortförandet och tortyren har aldrig åtalats.

FN:s dom

Oavsett detta har det brittiska kolonialstyret över Chagosöarna, som utgör grunden för den amerikanska militärbasen, under flera år varit föremål för skarpa internationella angrepp. De före detta invånarna lyckades först få sin deportation officiellt förklarad som en orättvisa av den brittiska högsta domstolen i november 2000, och de kämpar fortfarande för sin rätt att återvända. Mauritius väckte talan vid Internationella domstolen (ICJ) i Haag mot att Chagosöarna delades av 1965, vilket stred mot internationell rätt, och fick rätt den 25 februari 2019: ICJ beslutade med 13 röster mot en att Storbritannien måste återlämna skärgården till Mauritius. Den enda avvikande rösten kom från den amerikanska domaren Joan E. Donoghue. Den 22 maj 2019 uppmanade FN:s generalförsamling sedan Storbritannien att följa ICJ:s utslag och släppa öarna inom sex månader med 116 röster mot 6. London och Washington ignorerade FN:s omröstning och även Internationella domstolen. Slutligen, den 28 januari 2021, instämde FN:s internationella havsrättstribunal i Hamburg med Internationella domstolen för rättsskipningsdomstolens beslut och förklarade att suveräniteten över Chagosöarna fortfarande tillhör Mauritius.[8] Enligt detta ockuperar Storbritannien och USA Diego Garcia i strid med folkrätten – i militärt syfte.

Moral i Berlin

Enligt det federala försvarsministeriet kommer fregatten Bayern, som lämnade Wilhelmshaven i går, först att segla till Medelhavet, där den kommer att delta i Natos operation Sea Guardian. Efter att ha fortsatt sin resa genom Suezkanalen och Röda havet kommer den sedan att ansluta sig till EU:s operation Atalanta på Afrikas horn. Därefter ska hon resa till den pakistanska hamnstaden Karachi innan hon seglar genom Indiska oceanen och anlöper Diego Garcia. Berlin har inte kritiserat “territoriella anspråk enligt den starkastes rätt” (Kramp-Karrenbauer) och den ständiga vägran att “följa internationell rätt” (Maas) i fråga om Diego Garcia.

[1] Ockupation och öbyggande. amti.csis.org.

[2] Ministerns tal i samband med att fregatten “Bayern” avgår. bmvg.de 02.08.2021.

[3] Utrikesminister Maas om fregatten Bayerns avresa till Asien. Pressmeddelande från det federala utrikesministeriet. 02.08.2021.

[4] Rutten för “Bayern”. bundeswehr.de 02.08.2021.

[5] För en omfattande redogörelse för den amerikanska militärbasens historia på Diego Garcia, se: David Vine: Skamens ö. Den hemliga historien om den amerikanska militärbasen på Diego Garcia. Princeton/Oxford 2009.

[6] Blake Herzinger: The power of example: America’s presence in Diego Garcia. lowyinstitute.org 15.02.2021.

[7] Ian Cobain: CIA förhörde misstänkta på Diego Garcia, says Colin Powell aide. theguardian.com 30.01.2015.

[8] Michael Vosatka: Tribunal for the Law of the Sea tilldelar Mauritius Chagosöarna inklusive den amerikanska basen Diego Garcia. derstandard.de 29.01.2021.

Translated by Alfonso

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s